Övergångsställena kan medföra en risk för personer som rör sig långsamt
Nästan en femtedel av bilisterna medger att de stannar för att ge väg mer sällan än vanligt om en fotgängare rör sig långsamt till övergångsstället. På den internationella funktionshinderdagen den 3 december lyfter Trafikskyddet fram allas lika rätt till trygg rörlighet.
Nästan 95 procent av förarna som svarade på Trafikskyddets enkät* säger att de inte blir irriterade av att en person som använder hjälpmedel korsar övergångsstället långsamt. Trots det medger nästan en femtedel att de mer sällan än vanligt stannar upp för att väja för personer som rör sig långsamt mot övergångsstället.
”För bilister är övergångsstället alltid en plats där man ska vara uppmärksam och till god framförhållning hör att anpassa hastigheten till situationen. Föraren ska stanna för fotgängare som befinner sig på ett övergångsställe eller som förbereder sig för att gå på den. Lagen innehåller inga undantag till detta”, betonar Marja Pakarinen, forskningschef vid Trafikskyddet.
Övergångsställena väcker oro även vid Invalidförbundet.
”Människor med fysisk funktionsnedsättning upplever det på många sätt utmanande och otryggt att korsa vägar. I korsningar och på övergångsställen bör man säkerställa tillräcklig sikt och det ska finnas tillräckligt med tid för att korsa gatan. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid att gator och tillfälliga rutter samt passager över dem är tillgängliga”, säger Riitta Saksanen, sakkunnig inom social- och hälsovårdspolitik vid Invalidförbundet.
I huvudsak upplevs trafikmiljön som trygg för en själv – men inte för alla
I tätortsområden finns det flera faktorer som ökar säkerheten ur fotgängarnas synvinkel. I Trafikskyddets enkät lyftes underhåll av gång- och cykelleder, cykel- och gångledernas tillgänglighet och skick samt belysning fram som de viktigaste faktorerna. Det fjärde viktigaste var att bilarnas hastighet var tillräckligt låg.
Majoriteten av dem som svarade på enkäten upplever som fotgängare att den egna livsmiljön i huvudsak är trygg (91 %) och smidig. Däremot upplevde färre respondenter att trafikmiljön är jämlik eller tillgänglig, dvs. att alla trafikanter beaktas jämlikt.
Invalidförbundet betonar att man måste säkerställa att personer med fysisk funktionsnedsättning kan röra sig obehindrat och jämlikt.
”Särskilt på vintern har adekvat vinterunderhåll och belysning stor betydelse för tillgängligheten. Till exempel skulle en långsluttande och sänkt passage mellan trottoaren och körbanan göra det säkrare att korsa övergångsstället. Om övergångsstället är snöigt eller täckt av issörja på vintern kan personer som rör sig med rullstol fastna och inte kunna fortsätta utan hjälp”, påminner Riitta Saksanen.
Bakgrund
Enligt Institutet för Olycksinformation OTI sker över hälften av de trafikolyckor som leder till en fotgängares död på väg- eller gatuavsnitt där hastighetsbegränsningen är högst 40 km/h. Nästan hälften av olyckorna sker när en fotgängare korsar ett övergångsställe. Ur fotgängarens synvinkel ökar risken för olyckor om man har nedsatt rörelseförmåga eller observationsförmåga, till exempel på grund av åldern eller en fysisk skada.
Ytterligare information
Forskningschef Marja Pakarinen, Trafikskyddet, 020 7282 305
Sakkunnig inom social- och hälsovårdspolitik, Riitta Saksanen, Invalidförbundet rf, 044 765 0498
