Meddelanden
Andra trafikant former
Riksomfattande

”De som kör med fordonshästkrafter har endast en förare och de val som föraren gör är avgörande. Hästfordon har däremot två levande varelser som har en egen vilja och är helt olika som fattar dessa beslut. Ibland kan ett yttre stimulus göra att hästens vilja tränger igenom på ett kraftfullt sätt och hästens ”förare” blir passagerare. I värsta fall kan det få otäcka konsekvenser”, påminner Trafikskyddets kontaktchef Tuula Taskinen. 

Därför är det också viktigt att den övriga trafiken förhåller sig försiktigt och förutseende till en person som rör sig med en häst.

”Man bör alltid försöka få en dialog med ryttaren eller ledaren och göra säkra omkörningar med tillräckligt avstånd”, säger Taskinen och påpekar att även den som rör sig med en häst bör tänka igenom valet av tidpunkt och rutt i förväg.

Hästens plats är i högerkanten

Man leder, rider och kör en häst i högerkanten på vägen.

På trottoarer och cykelvägar får hästar ridas eller ledas endast om vägarna är märkta med ett trafikmärke som tillåter ridning. Ridvägen kan vara en kombinerad eller parallell led i anslutning till trottoaren eller cykelvägen. I en kombinerad led är märkena under varandra och i en parallell led är märkena parallella. Om det inte finns något vägmärke måste ekipaget förflytta sig till körbanan. Man får inte åka med häst och vagn på en ridväg.

Enligt vägtrafiklagen som trädde i kraft i början av juni ska en ryttare, den som leder ett stort djur och föraren av ett fordon förspänt med dragdjur iaktta de trafikmärken och trafikregler som gäller körning med motordrivna fordon. Ryttaren och den som leder djuret får avvika från detta om särskilda omständigheter kräver det och det inte medför fara eller avsevärd olägenhet.

Vilka särskilda omständigheter kan det exempelvis handla om?

Enligt Polisstyrelsens polisinspektör Konsta Arvelin kan särskilda omständigheter exempelvis vara vägarbete, bristfälliga trafikarrangemang eller en risk för att förlora kontrollen över djuret på grund av dessa. Sådana situationer kan kräva att man går med djuret på exempelvis en cykelväg eller trottoar istället för på körbanan. Dessutom kan man behöva avvika från reglerna för körning om det krävs för att komma till en terräng- eller ridväg.

”I exceptionella situationer är det centrala att man inte får orsaka fara eller betydande olägenhet. Om man leder ett djur på en trottoar får man inte tvinga bort fotgängare och dessutom ska man anpassa sig till gångtrafiken. Avvikelsen får endast vara tillfällig”, säger Arvelin.

Hästen ska ha belysning i skymning

Ryttaren och ledaren kan i mycket hög utsträckning själva påverka hur lätta de är att upptäcka i trafiken.  Lagreformen medförde ett så kallat belysningskrav även för ekipage. Vid skymning eller mörker ska ekipaget ha vit eller vitgul belysning framåt och röd belysning bakåt. Belysningen kan exempelvis fästas på ryttarens hjälm. Som bakåtbelysning kan det fungera bra med exempelvis en LED-lampa till cykel, som kan fästas på stigbygeln med en länk eller en pannlampa i ett nackband eller i hästens svans.

Även bra reflexer ingår i utrustningen när man rör sig med en häst i skymning eller mörker. Benreflexer är det som urskiljs först på en häst, men det är även viktigt för ryttaren och ledaren att själva synas. Det rekommenderas att man alltid har en reflexväst på sig när man rider, då det ger en ökad synlighet även när det är ljusare.

 

Ytterligare information

Polisinspektör Konsta Arvelin, Polisstyrelsen tfn 0295 480 181

Kontaktchef Tuula Taskinen, Trafikskyddet tfn 040 8461422

Tagit: 
hevosajoneuvo, Hevonen