Att köra berusad har varit ett brott redan i hundra år

Rattfylleri har förblivit ett samhälleligt problem genom biltrafikens historia. Det första rattfyllerifallet antecknades i statistiken 1907 när en berusad chaufför skadades efter att ha kolliderat med en lyktstolpe i Helsingfors. 

Straffen har skärpts men även lindrats

Att köra berusad förbjöds i lag för exakt hundra år sedan 1926. Till en början fanns det ingen exakt promillegräns, utan bedömningen grundade sig på observationer. Straffen för rattfylleri skärptes och på 60-talet var Finlands straff redan bland de strängaste i västvärlden. Då var rattfylleri en mycket vanlig orsak till fängelsestraff.

Fasta promillegränser infördes i lagstiftningen 1977 och samtidigt lindrades straffen. 0,5 promille slogs fast som gräns för normalt rattfylleri medan 1,5 promille är gränsen för grovt rattfylleri. I dag är promillegränsen för grovt rattfylleri 1,2 promille och för narkotika råder nolltolerans i trafiken.

Antalet rattfylleriolyckor är fortfarande för stort

Under hundra år har de mänskliga kostnaderna för rattfylleriet varit höga. Ännu i början av 1990-talet omkom årligen över 150 personer i dessa olyckor. Det årliga antalet omkomna i rattfylleriolyckor har sedan 2010-talet legat under 60 personer. 

Även om utvecklingen har varit positiv är föraren fortfarande berusad i nästan 40 procent av motorfordonsolyckorna med dödlig utgång. Särskilt på 2000-talet har bilden av rattfylleri blivit mer mångformig. Vid sidan av alkoholrattfylleri har narkotika och samanvändning av rusmedel i trafiken blivit allt vanligare.

”Rattfylleri är inte ett entydigt fenomen. I berusat tillstånd kan vem som helst sätta sig bakom ratten – en förälder, ungdom, vän, granne eller arbetskamrat, oberoende av ålder, bakgrund eller ställning. För en del människor är det fråga om ett problem med körhälsan: ett rusmedelsberoende som kräver vård. Problemen måste föras på tal och det krävs mod att ingripa. Även metoder som främjar trafiknykterheten, såsom användning av alkolås, borde stärkas betydligt i Finland”, konstaterar Marja Pakarinen, forskningschef vid Trafikskyddet.

Regelbundet upplysningsarbete i redan 50 år

Attityderna till rattfylleri är i dag mycket negativa. Det långsiktiga upplysningsarbetet och kommunikationen har bidragit till detta. De första kampanjerna inleddes redan i början av 50-talet: Trafikskyddets föregångare var en historiens första trafiknykterhetskampanjer ”Ratissa raittiina” eller ”Nykter bakom ratten”.

Sedan 1976 har trafiknykterhetskampanjerna varit regelbundna. Kampanjernas teman har varierat, men den röda tråden har bevarats: det är aldrig acceptabelt att köra berusad. Kampanjernas slogans har betonat det tydliga beslutet att inte sätta sig bakom ratten i berusat tillstånd och ansvaret att ingripa i andras avsikter att köra berusade. 

”Kampanjer mot rattfylleri har genomförts länge och systematiskt, vilket också syns i attityderna: idag anser väldigt få att det är acceptabelt att köra berusad”, konstaterar Pakarinen och grundar sina uppgifter på Trafikskyddets enkätundersökningar från flera år.

I decennier har budskapet sist och slutligen varit enkelt: om du kör så tar du inget. Var och en av oss bär också ansvar för att inte låta någon som är berusad sätta sig bakom ratten.

”Vi kan inte sluta arbetet med att påverka attityderna, eftersom nya generationer kommer ut i trafiken och världen förändras. Även om attityderna inte löser alla problem så är negativa attityder en ytterst viktig grund som vi kan bygga trafiksäkerhetsarbetet och de förebyggande åtgärderna på”, konstaterar Pakarinen.