Fyrhjulingar
Fyrhjulingar är ursprungligen planerade för terrängbruk. Numera används allt fler fyrhjulingsmodeller i vägtrafiken. Särskilt antalet fyrhjulingsmodeller som klassificeras som traktorer i kategori T har ökat mycket i vägtrafiken under den senaste tiden.
Alla fyrhjulingar ska ha en trafikförsäkring när man kör på vägar eller i terrängen. Även oregistrerade fyrhjulingar ska ha en trafikförsäkring vid körning.
Användning av motorfordon i terrängen förutsätter alltid tillstånd av markägaren eller markinnehavaren.
Fyrhjulingsföraren och passageraren ska använda en ändamålsenlig skyddshjälm. Användningen av skyddshjälm gäller även traktorfyrhjulingars förare och passagerare. Enligt lagen behöver man inte använda skyddshjälm när man rör sig med en fyrhjuling som är utrustad med karosseri eller säkerhetsbåge eller i vissa situationer i anslutning till arbetsuppgifter. Trafikskyddet rekommenderar att man alltid använder hjälm när man rör sig med en fyrhjuling.
Kördräkten är också en viktig säkerhetsfaktor. En bra kördräkt lindrar skadorna vid en olycka och skyddar mot kyla, vind och fukt. En förare och passagerare som har en färggrann kördräkt gör det lättare att urskilja och se en fyrhjuling som rör sig bland den övriga trafiken.
Olika typer av fyrhjulingar
Fyrhjulingarna klassificeras enligt användning och typgodkännande i två huvudklasser:
- Terränghjulingar är terrängfordon som får användas på vägområden endast i särskilda undantagsfall. Läs mer om detta i 157 § i vägtrafiklagen.
- Fyrhjulingar som godkänts för vägtrafik är lätta fyrhjulingar eller tunga fyrhjulingar. Det är också tillåtet att röra sig i trafiken med traktorfyrhjulingar.
En del fyrhjulingar har klassificerats som fordon som används på vägar i kategori L. Dessa är:
- Lätt fyrhjuling i kategori L6e-A. Fordonets högsta konstruktiva hastighet är 45 km/h. Körkortsklass AM, åldersgräns 15 år.
- Tung fyrhjuling i kategori L7e-A. Körkortsklass B.
- Terränghjuling i kategori L7e-B. Körkortsklass B.
Traktorfyrhjulingar i kategori T kan indelas i följande grupper:
- Traktorfyrhjuling i kategori T1-a, T2-a, T3-a eller T3. Fordonets högsta konstruktiva hastighet är max 40 km/h. Körkortsklass T, åldersgräns 15 år.
- Traktorfyrhjuling i kategori T1-b och T2-b. Fordonets konstruktiva hastighet över 40 km/h, dock högst 60 km/h. Körkortsklass T, åldersgräns 15 år.
- Traktorfyrhjuling i kategori T3-b. Fordonets konstruktiva hastighet över 40 km/h, dock högst 60 km/h. Körkortsklass AM 121, åldersgräns 15 år.
- Traktorfyrhjuling i kategori T1-b och T2-b och T3-b. Fordonets konstruktiva hastighet över 60 km/h, dock högst 80 km/h. Körkortsklass B, åldersgräns 18 år.
Traktorfyrhjulingar i kategori T1 och T2 med en egen massa på över 600 kg i körklart skick. Traktorfyrhjulingar i kategori T3 med en egen massa på högst 600 kg i körklart skick.
| Körkortsklass på vägområde | Hastighetsbegränsning på vägområde | Fordon som ska genomgå en periodisk besiktning | Registrering | |
| Lätt fyrhjuling i kategori L6e-A | AM 121 | 45 | Ja | Ja |
| Fyrhjuling i kategori L7e-A | B | vägspecifik | Ja | Ja |
| Terränghjuling i kategori L7e-B | B | vägspecifik | Ja | Ja |
| Traktorfyrhjuling i kategori T1-a, T2-a och T3-a | T | 40 | Nej | Ja |
| Traktorfyrhjuling i kategori T1-b och T2-b | T | 60 | Nej | Ja |
| Traktorfyrhjuling i kategori T3-b | AM 121 | 60 | Nej | Ja |
| Traktorfyrhjuling i kategori T1-b och T2-b och T3-b (låsningsfritt bromssystem). | B | 80 | I tillståndspliktig trafik | Ja |
| Terrängfordon (terränghjuling) | B | 40 | Nej | Nej |
OBS! Kategorierna A1, A2, A och B omfattar körrätt enligt kategori T.
Med terränghjulingar får man tillfälligt köra på vägområden med iakttagande av behövlig försiktighet i sådana särskilda situationer som lagen tillåter (vägtrafiklagen 157 §). Dessa särskilda villkor är följande:
- Det är tillåtet att med terrängfordon korsa en väg eller överskrida en bro. Föraren ska ha körkort av minst klass B när hen korsar en väg eller i undantagsfall kör på ett vägområde.
- Transportuppdraget eller terrängförhållandena gör det oskäligt svårt att röra sig i terrängen.
- Körning på vägområdet ska anses nödvändigt för att vägen ska kunna korsas tryggt (till exempel kan man förflytta sig från en brant kurva till ett rakare vägavsnitt för att korsa vägen).
- Terränghjulingen ska förses med bränsle på en servicestation som finns i användningsterrängens omedelbara närhet.
- Terränghjulingen ska flyttas till eller från terrängen på en parkeringsplats som är avsedd för allmän trafik.
Risker med fyrhjulingar
- Fyrhjulingens känslighet för att välta omkull.
- Man använder för lågt lufttryck i däcken och däcken är olämpliga för landsvägskörning.
- Hastigheten är för hög med tanke på situationen och förhållandena.
- Föraren är påverkad av alkohol.
- Föraren använder inte skyddshjälm.
- Föraren har en likgiltig inställning till trafikreglerna.
- Föraren är oerfaren.
Fyrhjulingsolyckor
Det är svårt att specificera olyckor som har inträffat med fyrhjulingar i olycksstatistiken. Utredningen av antalet fyrhjulingsolyckor försvåras av den otydliga avgränsningen av fyrhjulingsolyckor. De nuvarande statistikmetoderna stöder inte statistikföringen av terrängtrafikolyckor i tillräcklig utsträckning.
Typiskt faktorer vid allvarliga fyrhjulingsolyckor:
- den avlidne är fordonets förare och oftast en man
- den som oftast omkommit i en fyrhjulingsolycka är 46–65 år gammal
- fyrhjulingen välter omkull vid en olycka
- avkörning är en vanlig olyckstyp
- föraren har inte använt skyddshjälm
- fordonet är en terränghjuling
- fordonet har körts under påverkan av alkohol.
De vanligaste olyckorna med dödlig utgång är olyckor där fyrhjulingen har vält omkull eller avkörningar. Vid avkörning börjar fordonet ofta först sladda, varvid föraren tappar kontrollen över fordonet. Den vanligaste olyckstypen vid körning i terrängen är att fyrhjulingen välter omkull.
I fyrhjulingsolyckor med dödlig utgång har flera förare varit påverkade av alkohol. Hos största delen av dem har alkoholhalten i blodet varit 1,2 promille eller högre.
I olyckor med dödlig utgång orsakas döden oftast av en skada mot skallen eller bröstkorgen. Skador som leder till personskador är oftast belägna i axeln eller de övre extremiteterna, i halsområdet eller ryggrads- eller bäckenområdet.