Varför prata om hjälmen?

Bild: Nina Mönkkönen/Trafikskyddet

Enligt Trafikskyddets uppföljningar är barn i förskolåldern utomordentligt duktiga på att använda cykelhjälm. Ännu i lågstadiet använder de hjälm, men i något skede glömmer de nästan helt bort att skydda huvudet. Om barn i tonåren och yngre inte använder hjälm ens när föräldrarna kräver det, lönar det sig att prata om det i skolan? Hur kan hjälmanvändningen lyftas fram i skolundervisningen? Alltså på ett sätt som även intresserar eleverna.

Att använda cykelhjälm förutsätter att det överhuvudtaget finns en tillgänglig. Om den unga inte äger en lämplig hjälm kan det vara svårt att i skolmiljön motivera till att köpa en.

Enligt en undersökning gjord bland elever i Helsingforstrakten var föräldrarnas attityd en avgörande faktor för hjälmfrågan. Om en förälder använder hjälm, använder troligtvis även den unga hjälm.

Hur ska man motivera tonåringar att använda hjälm?
Beslutet att skaffa hjälm beror oftast på hemförhållandena, men det är tonåringen själv som beslutar om att använda den. Ett sätt att inspirera unga till att använda hjälm är att sänka tröskeln för användningen.

Om föräldrarna och andra vuxna använder hjälm signalerar det att hjälmar inte bara är för barn, eller att sluta använda hjälm är ett steg på vägen mot vuxenlivet. Hjälmanvändningen kan även diskuteras på föräldrakvällarna. Det räcker inte att ungdomarna använder hjälm, utan hela familjen måste föregå med exempel.

Vid sidan av föräldrar och närstående har kompisgänget det största inflytandet på tonåringen. Grupptrycket kan leda till att man låter bli att använda hjälm, trots att man i princip inser att det är klokt att använda den. På samma sätt använder tonåringen hjälm om kamraterna använder.

Ett sätt som hjälmanvändningen kan lyftas fram på i undervisningen är en statistikutmaning under vilken användningsprocenten bland elever, lärare och föräldrar statistikförs. Dessa statistikutmaningar kan upprepas årligen i olika klasser. De som använder hjälm kan belönas på ett sätt som klassen tillsammans kommit överens om.

Kan motiveringar och egna observationer hjälpa?
Man kan även tillsammans fundera ut motiveringar till att använda hjälm. Hjälm skyddar bevisligen huvudet vid en olycka. Att man är en duktig cyklist eller är vid god vigör utesluter inte risken för misstag eller olyckor. Hjälmen förhindrar inte en cykelolycka, men man kan förbereda sig på en genom att använda hjälm.

I klassen kan man söka efter artiklar på nätet om cykelhjälmar och cykling. Att skapa ett informationspaket eller kollage med cykelhjälmen som tema fungerar även som uppgift för mediekunskapstimmarna. Det finns mängder av falska nyheter, desinformation och vinklade artiklar om hjälmar. Hur kan den unga känna igen redaktionella nyheter, jämföra artiklar baserade på vetenskapliga undersökningar med åsiktsbaserade artiklar eller reflektera över författarnas eller intervjuarnas bakomliggande motiv? Här skulle det finnas material att analysera för en hel kurs.

Att rida på trendvågen
Inga är så mode- och trendmedvetna som tonåringar. Tillsammans med eleverna kunde man göra en historisk översikt över cykling och cykelhjälmar och granska det nuvarande modet – utbudet tar hela tiden en allt mer fantasifull riktning.

Kanske borde man fråga ungdomarna hur en hjälm ska vara designad för att den ska bli använd? Den kan i alla fall inte se ut som vilken som helst, eller som den man använde när man var liten. Skulle den unga kunna designa sin egen hjälm? Skulle man kunna få någon hjälmtillverkare att intressera sig för en designtävling och gå med på att producera det vinnande alternativet?

Det kunde göras ännu mer lockande om ungdomarnas förebilder eller andra opinionsbildare pratade om hjälmen. Om Youtube-stjärnor gav några av klassens medelpunkter cykelhjälmar i de andras åsyn, skulle kanske hela gruppen börja röra sig i rätt riktning.