Faddereleverna kan vara ett föredöme för yngre lågstadieelever och uppmuntra dem att röra sig säkert i trafiken

@EveMarkkanen
Hannu Miettinen/Trafikskyddet
De elever i årskurserna 5 och 6 som fungerar som fadderelever är ett viktigt stöd och föregår med gott exempel för förstaklassare. Med hjälp av fadderverksamheten vill man ge de nya eleverna en säker och mjuk skolstart och stärka känslan av samhörighet i skolan. De äldre eleverna upplever det ofta som en ära att få vara fadder, vilket stärker elevernas känsla av delaktighet. Faddereleverna kan även vara ett gott föredöme när det gäller att röra sig säkert i trafiken. Faddereleverna behöver god handledning och stöd från vuxna för att kunna sköta uppgiften framgångsrikt. Trafikskyddet och Mannerheims Barnskyddsförbund (MLL) genomför i höst ett pilotprojekt för en gemensam utbildningsmodell för lärare, vars syfte är att stärka lärarnas kompetens inom handledning av fadderelever och att planera hur temana för trafiksäkerhet kan inkluderas i fadderelevsverksamheten.

I fadderelevsverksamheten fungerar eleverna i årskurserna 5 och 6 som stöd för yngre elever i skolans vardag. Målet för verksamheten är att förbättra atmosfären i skolan, främja förstaklassarnas anpassning till skolan samt stärka elevernas samarbetsfärdigheter. Faddereleverna hjälper de yngre eleverna att anpassa sig till skolstarten till exempel genom att presentera skolans lokaler, genom att berätta om skolans regler eller genom att ordna lekar där man bekantar sig med varandra.

Under fadderåret kan man göra nästan vad som helst tillsammans. Gemensamma lässtunder, gymnastiklektioner, uppträdanden på fester, besök på biblioteket, utflykter till parker eller museer, pyssel på påsken, alla hjärtans dag och julen samt bakning är exempel på gemensamma aktiviteter. Under raster kan faddereleverna leda gårdslekar. De ger även konkret hjälp genom att bland annat hjälpa till att knyta skridskorna på gymnastiklektioner.

Verksamheten är givande också för fadderelever

Fadderelevsverksamheten är inte enbart viktig för de elever som börjar skolan, utan den är även givande för faddereleverna. Att få vara fadder är en viktig och inspirerande uppgift som stärker elevernas känsla av delaktighet och känslan av att de är duktiga och viktiga medlemmar av den egna skolan. Fadderskapet stärker självkänslan och ger glädje i och med att man får hjälpa andra.

"Att vara fadder behöver inte enbart innebära att hjälpa och handleda andra. Trivseln och ömsesidigheten utgör en viktig del av verksamheten. De yngre elevernas sällskap ger de äldre eleverna omväxling och rolig sysselsättning till exempel under rasterna", påminner chef för ungdomsarbete Jenni Helenius vid Mannerheims Barnskyddsförbund.

Faddereleverna är ett föredöme för de yngre eleverna i fråga om många vardagliga färdigheter. Eftersom de äldre eleverna känner skolans omgivning väl, kan de stödja de yngre eleverna i teman som gäller trafikfostran.

"Trafikfostran är effektiv när den beaktar elevernas egna erfarenheter och närmiljö. De äldre eleverna kan föregå med gott exempel när det gäller att göra säkra val till exempel under gemensamma utflykter. Detta kan främja positiva normer i skolan, vilka i sin tur främjar säkra val i trafiken. Eleverna ser också närmiljön ur en annan perspektiv än vuxna och kan berätta om sina observationer om hur man rör sig säkert i trafiken för de yngre eleverna", säger Eeva-Liisa Markkanen, planerare vid Trafikskyddet.

Att komma med idéer om innehållet motiverar

Möjligheten att komma med idéer om innehållet i verksamheten och om olika verksamhetsformer motiverar och engagerar eleverna. Det är bra att ge tillräckligt med tid och plats för elevernas egna idéer. Ofta är fadderelevsverksamheten som aktivast på hösten när skolan börjar och när både faddereleverna och förstaklassarna är entusiastiska för sin nya roll. Utarbetandet av en årsplan eller en årsklocka för verksamheten tillsammans med eleverna hjälper till att upprätthålla verksamheten under hela läsåret.

En form av fadderelevsverksamhet är gemensamma fadderlektioner. Målet för fadderlektionerna är att eleverna lär känna varandra bättre och att det skapas god sammanhållning i klassen. Faddereleverna kan själva planera programmet för fadderlektionerna. De kan även leda olika övningar och lekar för de yngre eleverna. Lärarna fungerar som ledare och tar hand om helheten och arbetsron. När faddereleverna får ta ansvar för planeringen och genomförandet av verksamheten lär de sig samtidigt viktiga färdigheter i handledning och interaktion.

"I höst planerade vi tillsammans med sjätteklassarna i en samarbetsskola en fadderlektion om användning av reflex för eleverna i tvåan. Vi gick först igenom reflexens funktion och betydelse med de äldre eleverna, och sedan funderade de på hurdana uppgifter med reflex som tema de kunde ordna för de yngre eleverna. Elevernas idéer var mångsidiga: informationsinslag, olika lekar med anknytning till användning av reflex, såsom reflextafatt eller reflexkurragömma, och en orienteringsbana med reflextema i skolans lokaler. Eleverna var mycket entusiastiska för temat", berättar Markkanen. 

Faddereleverna behöver stöd och handledning från de vuxna

För att fadderelevsverksamheten ska fungera på bästa möjliga sätt är det viktigt att läraren leder verksamheten. Genom att utbilda faddereleverna kan man främja de färdigheter som eleverna behöver för att kunna sköta uppgiften.

"Övningarna i MLL:s modell för utbildning för fadderelever hjälper faddereleven att få en uppfattning om sin roll och sina uppgifter. I fadderutbildningen övar man emotionella och sociala färdigheter, dvs. att förstå andra människors upplevelser, att möta andra samt att lyssna och observera. Barnen har nytta av dessa färdigheter när de fungerar som fadderelever", säger Helenius.

Trafikskyddet och Mannerheims Barnskyddsförbund har inlett ett samarbete med syfte att stärka fadderelevsverksamheten i årskurserna 1–6 och att erbjuda modeller för hur man på ett planmässigt sätt kan inkludera temana för trafikfostran i verksamheten. I höst ordnas den första utbildningen för de lärare som leder fadderelevsverksamheten som en del av pilotprojektet i Helsingfors, och under år 2019 ska samarbetet och utbildningarna utvidgas.

Målet för den gemensamma utbildningen är att erbjuda lärarna verktyg för att handleda faddereleverna i hur man möter yngre elever samt att ge information och idéer om hur temana för trafiksäkerheten kan integreras i fadderelevsverksamheten.

"MLL ordnar årligen utbildningar om fadderelevsverksamheten för lärare på olika håll i Finland. Under utbildningarna har lärarna möjlighet att byta erfarenheter med lärare från andra skolor. Att röra sig säkert i trafiken är ett utmärkt tema för fadderelevsverksamheten: eleverna får göra saker tillsammans, föregå med gott exempel och påverka skolans säkerhetskultur. Samarbetet med Trafikskyddet ger utbildningarna nytt innehåll och nya idéer", konstaterar Helenius glatt.

Trafikskyddets och Mannerheims Barnskyddsförbunds gemensamma utbildning om fadderelevsverksamhet för lärare ordnas i Helsingfors den 29 november 2018. Läs mer om utbildningen och anmäl dig: www.liikenneturva.fi/opekoulutus. (på finska)

Mer information, utbildningsmaterial för fadderelever samt idéer för utveckling av fadderelevsverksamheten finns på Mannerheims Barnskyddsförbunds webbplats på adressen www.mll.fi/kummioppilastoiminta. (på finska)

Mer information:

Eeva-Liisa Markkanen
planerare, Trafikskyddet
tfn 020 7282 343, eeva-liisa.markkanen [at] liikenneturva.fi