Behärska trygg cykling!

planerar Eeva-Liisa Markkanen och Ida Maasalo, Trafikskyddet
@EveMarkkanen
Nina Mönkkönen/Liikenneturva
Våren kom och med den startade cykelsäsongen igen. Cykelfostran är nu aktuellt för elever i alla åldrar. Förutom regelkännedom och körkunskap inkluderar trygg cykling interaktionsfärdigheter som är viktiga i trafiken, förståelse för vikten av att använda skyddsutrustning samt uppfattningen om sig själv som trafikant. Alla dessa färdigheter kan stödjas med hjälp av systematisk cykelfostran.

Cykling är ett bra miljövänligt fordon för barn och unga såväl för skolfärder som för fritiden. Med cykel är det lätt att ta sig fram och resan går snabbt. Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildning förpliktigar till cykelfostran. Likaså berör målet att höja den nationella gång- och cykeltrafikens andel även barn och unga.

Trafikskyddet vill för sin egen del stödja lärare att förverkliga en målinriktad och systematisk cykelfostran. Det väsentliga är att specifikt främja trygg cykling och de kunskaper som behövs för det.

Det är viktigt att färdigheterna för trygg cykling observeras på ett mångsidigt sätt

Barns oerfarenhet i trafiken samt outvecklade kognitiva och motoriska färdigheter gör barn utsatta för risker i trafiken. Det kan finnas problem med att rikta uppmärksamheten och den kan lätt förflyttas från att följa trafiken till olika stimuli i omgivningen, såsom en mötande hund eller en bil med en fin färg.

Barn i lågstadieåldern har ännu ofta brister i bedömningen av fordons hastighet, riktning och läge.  Ett barn i högstadieåldern är ofta redan skicklig på att hantera cykeln, men förmågan att gestalta trafikmiljön utvecklas ännu. När man cyklar finns det ännu mindre tid för observation.

Cykelfostran är också i själva verket ett mycket omfattande ämne, som inkluderar främjande av såväl motoriska som kognitiva färdigheter och interaktionsfärdigheter i trafiken. Cykelfostran utvecklar de kunskaper, färdigheter och inställningar som är nödvändiga för trygg cykling.

Övning i verklig trafikmiljö kan inte ersättas med uppgifter i klassrummet, utan den effektivaste metoden är uttryckligen en medveten övning av kunskaper, färdigheter och inställningar och att kombinera det med cykling i en verklig trafikmiljö.

Färdigheterna i trygg cykling omfattar olika delområden och de centrala innehållen har presenterats i följande tabell: 

Delområde

Centralt innehåll

Körkunskap

  • Vi övar cykelhantering.
  • Vi funderar på varför det med tanke på säkerheten är viktigt att man har bra kontroll över fordonet.

Regelkännedom

  • Vi lär oss att känna igen trafikmärken.
  • Vi går igenom grundreglerna för cykling: cyklistens plats i trafiken, att korsa en väg, svängar och väjningsregler.

Interaktionsfärdigheter

  • Vi funderar på hur man förutser och själv fungerar förutseende i trafiken.
  • Vi funderar över kloka val, att respektera reglerna och ta hänsyn till andra.
  • Vi behandlar betydelsen av uppmärksamhet.

Användning av skyddsutrustning och positiv inställning till säkerhet

  • Vi behandlar användningen av cykelhjälm och säkerhetsutrustning.
  • Vi bekantar oss med den egna cykelhjälmen och dess utrustning.

Uppfattning om sig själv som trafikant

  • Eleverna handleds i att röra sig tryggt, hälsosamt, ekonomiskt och miljövänligt i trafiken.
  • Eleverna handleds att fundera på vad deras egen risk i trafiken består av.

Barn uppskattar inte alltid sin egen färdighetsnivå som cyklist och bedömer att den är bättre än den verkligen är, vilket kan leda till risktagning i trafiken. Därför är det viktigt att systematiskt ha med alla delområden i cykelfostran.

Till exempel att bara öva på körkunskaperna kan ge eleven ett alltför stort självförtroende över de egna kunskaperna. Detta kan leda till att eleven inte har tålamod att vara aktsam och observant i trafiken.

Färdigheterna som verksamhetskoordinationen ger utvecklas ända till tidig vuxen ålder. Arbetsminnets kapacitet hos barn och unga är inte ännu på samma nivå som hos vuxna. Att betona trafikregler kan belasta arbetsminnet ytterligare. Barn kan också lita alltför mycket på regler.

Då en vuxen i en situation med förkörsrätt ännu försäkrar att bilens chaufför verkligen har lagt märke till och tänker lämna väg kan en barncyklist vid samma korsning skynda över vägen litande på sin egen förkörsrätt. När man undervisar i väjningsregler är det även bra att samtidigt också betona betydelsen av interaktionsfärdigheter i trafiken.

Hjälmen skyddar effektivt huvudet

Att uppmuntra till användningen av hjälm är en del av helheten kring trygg cykling. En hjälm som fästs korrekt skyddar effektiv huvudet om en cyklist hamnar i en olycka eller faller. Enligt Trafikskyddets uppföljningar är lågstadieelevernas hjälmanvändning på en rätt bra nivå, men övergången till högstadiet är ett skede då användningen av cykelhjälm minskar märkbart.  Då man förstår en ung persons orsaker till att inte använda hjälm kan man också hitta ett sätt att få den unga att använda hjälm.

Ofta hänvisar ungdomar till exempel till utseendet, svårigheten att transportera hjälmen och till att ingen annan i kompisgruppen eller skolan heller använder hjälm. I tonåren ökar kompisgruppens betydelse och grupptrycket kan leda till att man låter bli att använda hjälm, trots att man i princip inser att det är klokt att använda den.

Som lärare kan du hjälpa den unga att identifiera betydelsen av gruppens normer på det egna beteendet. Erbjud redan på förhand möjligheter att tillsammans fundera hur man kan framföra den egna åsikten på ett bestämt sätt under grupptryck och hur man håller fast vid egna säkra val. Rädslan att hamna utanför gruppen är verklig och för att övervinna den måste den unga ha en uppfattning om varifrån gruppens regler för interaktion kommer.

Missuppfattningar kan brytas

Då eleverna motiverar att inte använda hjälm med att ingen annan heller använder hjälm, fundera tillsammans med eleverna vad accepterat beteende innebär inom gruppen. Många andra i gruppen tänker säkert också på samma saker och tror att alla i den egna klassen eller skolan tycker att det är dumt att använda hjälm, fastän det i verkligheten inte är så. Genom att använda hjälm bryter man denna illusion och gör användningen av hjälm acceptabelt inom skolgemenskapen.

Man kan även tillsammans i undervisningen fundera ut motiveringar till att använda hjälm. Hjälm skyddar bevisligen huvudet vid en olycka. Att man är en duktig cyklist utesluter inte risken för misstag eller olyckor. Hjälmen förhindrar inte en cykelolycka, men man kan förbereda sig på en genom att använda hjälm. Speciellt i sociala medier sprids mycket falsk information om användningen av cykelhjälm. Bekanta dig med den senaste forskningen kopplad till användningen av hjälm här (på finska).

På Trafikskyddets sidor finns mycket material och verksamhetsidéer för cykelfostran för elever i alla åldrar. Läs tipsen för varje årskurs (på finska): www.liikenneturva.fi/opevinkit

Cykelfostran i grunderna för läroplanen

I grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen förekommer cykelfostran i alla årskurser i delområdet ”Vardagskompetens” under mångsidiga mål.

Årskurs 1–2: ”I skolan ska eleverna få lära sig grundläggande fakta om vad som främjar det egna och det gemensamma välbefinnandet, tryggheten och en god vardag. Det är viktigt att eleverna lär sig att röra sig självständigt och tryggt i närmiljön, att de använder säkerhets- och skyddsutrustning och förkovrar sina kunskaper och färdigheter som fotgängare och cyklister. De ska också få öva sig i hur man ska agera i olika riskfyllda situationer och hur man ska söka hjälp.

Årskurs 3–6: ”Eleverna ska stödjas att röra sig självständigt i en allt större omgivning och i kollektivtrafik. Det är särskilt viktigt att koncentrera sig på cykelvett och hur man värnar om sin egen och andras säkerhet i trafiken. Eleverna handleds att använda ändamålsenlig säkerhets- och skyddsutrustning och lära känna de centrala säkerhetssymbolerna.”

Årskurs 7–9: ”Eleverna ska lära sig att handla på ett hållbart och ansvarfullt sätt i trafiken, i synnerhet när de rör sig med cykel eller moped. Man ska också handleda eleverna att använda skyddsutrustning och betona vikten av att man är nykter och drogfri i trafiken”.