Tillämplighet

  • Klasser 5-6.

Beskrivning

Genom perspektivet ”Min skolväg som en del av samhället” får eleven bekanta sig med samhällets verksamhet via individen, familjen och andra närsamhällen. Eleven blir medveten om hur individer kan påverka närsamhällets säkerhet och trivsel. Dessutom får eleven bekanta sig med lagar och förordningar som styr skolresorna.

Perspektivet kompletterar den tidigare beskrivningen av elevens egen skolväg. Eleven fogar ett slutresultat som utarbetats ur valt perspektiv till den tidigare beskrivningen.

Gör så här

1. Eleven har en färdig beskrivning av sin egen skolväg.

2. Samhälleliga funderingar: man observerar och betraktar lagstiftningen som styr hur eleven själv och skolkamraterna tar sig till skolan.

3. Lagstiftningsperspektiv som har att göra med skolvägen:

  • observationer om trafikmiljön längs skolvägen
  • service som behövs för att ordna skolvägen
  • lagstiftning som gäller vägtrafiken och skolvägen samt
  • gemenskap på skolvägen.

4. Slutdiskussion där man presenterar varje elevs eller grupps resultat. Frågorna ”Vad fick vi för ny information om vår skolväg?” och ”Hur vill vi fortsätta med temat?” ger en god struktur åt slutdiskussionen.

Mer information om lagstiftningsperspektiv på skolvägen:

  • Observationer om trafikmiljön längs skolvägen. Om det kom fram farliga ställen längs skolvägen och som man skulle behöva tekniska åtgärder för, kan man utreda vilken instans man borde kontakta. Man gör ett åtgärdsförslag och skickar det vidare. Man kan utreda hur trafikmiljön planeras och byggs i kommunen. Man funderar över hurdant underhåll vägarna kräver (t.ex. sandning, plogning, renovering, belysning). Vilka är ansvariga för dessa och vilka fattar besluten? Man kan till exempel intervjua representanter för kommunens tekniska väsende eller entreprenörer som ansvarar för vägunderhåll. Man kan också fundera över varifrån pengarna som behövs för vägbygge kommer. Eller vem som betalar om man smutsar ner eller har sönder trafikmärken.
  • Service som behövs för att ordna skolvägen. Man kan utreda hur skolskjutsar ordnas i den egna kommunen. Vem fattar beslut om vem som får skolskjuts? Med vilka kriterier kan man få skolskjuts? Vem har tagit fram dessa kriterier? Varför kan inte alla få skjuts till skolan? Hurdana krav ställs på skolskjutsar? Läs mer om skolskjutsar.
  • Lagstiftning som gäller vägtrafiken och skolvägen. Man kan fundera över vilka trafikregler som påverkar den egna skolvägen. Hurdan säkerhetsutrustning kan man och lönar det sig att använda under på den egna skolvägen? Vem bestämmer trafikregler och hur stiftar man lagar och förordningar? Vem övervakar att reglerna följs? Måste man följa regler? Varför?
  • Gemenskap på skolvägen. Man kan fundera över hur man kan öka känslan av gemenskap på skolvägen. Vilka fördelar och vilken trygghet för det med sig om man tar sig till skolan tillsammans, vilka risker kan det orsaka om man rör sig i en grupp? Man funderar över hurdana sociala färdigheter man behöver på olika skolvägar. Kan det förekomma mobbning eller vandalism på skolvägen? Om det lyfts fram önskemål om övriga trafikanters beteende, funderar man över vad man kan göra åt saken. Man skriver en insändare som skickas till lokaltidningen.