När trafikfostran kopplas till de lokala förhållandena blir undervisningen meningsfull.

En central metod är att finna lösningar: eleverna lär sig hur de ska agera säkert vid problemställen och hur platser som upplevs som farliga kan göras tryggare.

Kartläggningen av farliga platser är en metod som lämpar sig väl för elever i olika åldrar och genomförandet kan varieras efter elevernas ålder. Samhällelig påverkan är en del av processen, även om det är mycket vanligt att trafikmiljöns brister inte rättas till i en handvändning. I undervisningen betonas att människan i sitt agerande kan observera brister i miljön. Utifrån kartläggningen kan man även utarbeta läromedel som stöd för trafikfostran.

  • Kartläggningen hjälper till att inrikta undervisningen på viktiga saker i elevernas trafikmiljö.
  • En kartläggning som genomförs på hösten fungerar som en grund för planeringen av hela läsårets undervisning. De olika årstiderna och transportsätten medför variation i behandlingen av ämnena.
  • Eleverna får information som är till nytta för dem själva när de lär sig trafikreglerna och säkra handlingssätt i en bekant miljö.
  • Det är bra att fotografera de platser som upplevs som farliga. Med hjälp av material som beskriver verkliga situationer och förhållanden inlärs säkra handlingssätt pch trafikregler på ett praktiknära sätt.
  • Eleverna kan även själva tillverka materialet. Man kan till exempel rita teckningar eller göra planscher över problemställen.
  • Lokalt material är även till nytta när man vill repetera trafikregler och säkra handlingssätt före gemensamma utfärder.
  • Fokus i det egna materialet bör ligga på att hitta lösningar. Hur beaktas miljölösningar å ena sidan och trafikantens agerande å andra sidan i den aktuella situationen?

Tips för att göra kartläggningen

För kartläggning av skolans näromgivning och trafiksäkerhetsproblem på skolvägen finns färdiga blanketter som kan skrivas ut på denna sida.

Checklistan innehåller faktorer i skolans gårdsområde och näromgivning som inverkar på elevernas säkerhet. Med hjälp av listan utreds bland annat:

  • arrangemangen för fordon och lätt trafik på skolans gårdsområde
  • hastighetsbegränsningar på gatorna närmast skolan
  • säkerheten i anslutning till övergångsställen i närheten av skolan
  • arrangemang för skolskjutstrafik
  • elevernas egen verksamhet (ruttval, användningen av säkerhetsutrustning osv)
  • bilisternas agerande.

Med hjälp av checklistan kan man utreda vilka faktorer som är i ordning i skolan och vilka som inte är det. När man känner till problempunkterna, avtalar man om hur man ska gå till väga för att korrigera dem.

Elevernas synpunkter är viktiga vid kartläggningen av farliga platser på skolvägen. Barnen själva är experter på hur de rör sig. När eleverna tas med i kartläggningarna, får man reda på de rutter som de använder samt ställen som upplevs som besvärliga.

Hjälpfrågor

  • Hur tar sig eleverna till skolan?
  • Vilka ställen på skolvägen upplever eleverna som besvärliga eller farliga?
  • Vilka förbättringsförslag har eleverna själva för de ställen som de upplever som farliga?
  • Vilka handlingsinstruktioner skulle eleverna ge sig själva för de farliga platserna? 

Använd en karta som hjälp vid kartläggningen. Det är lätt att rita ut skolvägen och ringa in problematiska ställen på den. Innefatta både motiveringar för varför stället är farligt och åtgärdsförslag för att korrigera saken för de största problemställena.

Välj genomförande efter elevernas ålder. I nybörjarundervisningen är det bra att göra kartläggningen i samarbete med föräldrarna. Från och med tredje klass kan man dra nytta av elevernas färdigheter för att analysera problemet och dra slutsatser.

Temakretsar: