Trafikregler för fotgängare

En fotgängare ska använda en gångbana eller vägren. Om det inte finns en gångbana eller vägren, eller om de av någon anledning inte är framkomliga, ska fotgängaren använda cykelbana eller körbanans kant. På körbanan är fotgängarens plats i första hand i den vänstra kanten. Körbanan ska korsas på ett övergångsställe om detta är möjligt.

  • En fotgängare som går på en cykelbana ska i allmänhet använda cykelbanans kant.
  • På en körbana ska fotgängaren i första hand använda den vänstra kanten. Den högra kanten ska dock användas om detta på grund av färdleden eller av andra skäl är säkrare.
  • Den som leder en cykel eller en moped ska använda körbanans högra kant.
  • På en gårdsgata får fotgängaren använda alla delar av gatan. Fotgängaren får dock inte i onödan hindra fordonstrafiken.

Även fotgängare är vägtrafikanter som har både rättigheter och skyldigheter. Som vägtrafikant ska fotgängaren följa trafikreglerna och även i övrigt iaktta den omsorg och försiktighet som omständigheterna kräver för att undvika fara och olyckor. Vägtrafikanten får inte i onödan hindra eller störa trafiken.

Genom att använda en reflex i skymning och mörker och genom att korsa körbanan på ett övergångsställe alltid när detta är möjligt kan man öka sin säkerhet som fotgängare. Vid halt väglag kan halkfria skor och förutseende sätt förhindra fall.

Fotgängare som rör sig på en väg i mörker eller skymning ska i allmänhet använda en ändamålsenlig reflex.

Samspelet lyckas i trafiken när fotgängaren är medveten om de skyldigheter som gäller honom eller henne och följer dem.

Invalidfordon

På rullstolsanvändare tillämpas de bestämmelser som gäller fotgängare. Detsamma gäller personer med funktionsnedsättning som i gånghastighet för ett handdrivet invalidfordon eller ett sådant motordrivet invalidfordon vars konstruktiva hastighet är högst 15 km/h. I övrigt ska dessa personer iaktta bestämmelserna om cyklister.

Fotgängargrupper och processioner

Övervakade grupper av fotgängare samt ordnade processioner ska använda en vägren eller körbanans högra sida i färdriktningen. Grupper med högst två barn i bredd ska använda en gångbana, vägren eller cykelbana om detta är möjligt.

Övervakade grupper av fotgängare samt ordnade processioner som på en obelyst väg använder vägren, körbana eller cykelbana, ska i mörker eller skymning eller när väderleksförhållandena detta förutsätter använda minst en lykta som framåt visar vitt eller gult sken mot vägens mitt och baktill en lykta som bakåt visar rött sken.

Olyckor för fotgängare

Antalet dödsfall i trafiken bland fotgängare har minskat med en tredjedel, och antalet skadade har minskat med en fjärdedel under de senaste tio åren.

Under de senaste tre åren har i genomsnitt 34 fotgängare omkommit och 450 fotgängare skadats varje år. Enligt uppgifterna från år 2015 skadades 57 av dessa allvarligt. Av de omkomna var 53 procent män. Av de skadade var 58 procent kvinnor. 13 procent av dem som omkom och 7 procent av dem som skadades i vägtrafiken var fotgängare.

Nästan två av tre dödsfall och nio av tio skador inträffade i tätorter. Närmare en tredjedel av offren omkom på ett övergångsställe. Hälften av skadorna bland fotgängare inträffade på ett övergångsställe.

Två femtedelar av alla omkomna fotgängare och en tredjedel av de skadade fotgängarna var över 64 år. När det gäller olyckor på ett övergångsställe var tre fjärdedelar av de omkomna och en tredjedel av de skadade över 64 år. Äldre fotgängare löper nästan dubbelt så stor risk att omkomma eller skadas i trafiken som hela befolkningen om man beaktar åldersgruppens storlek. Nästan en tredjedel av de fotgängare som skadats i vägtrafiken var barn eller unga.

Närmare hälften av alla dödsfall inträffade i mörker eller skymning, medan mer än hälften av fallen inträffade i dagsljus. År 2014 undersökte undersökningskommissionerna för trafikolyckor 16 dödsfall som inträffat i mörker eller skymning. I 15 fall hade offret inte använt reflex. Genom att använda reflex skulle tre av offren med olika sannolikhet kunna ha klarat sig.

Kollisionshastighet och fotgängare

Kollisionshastigheten avgör om fotgängaren har möjlighet att klara sig. Sannolikheten att fotgängaren omkommer ökar kraftigt när kollisionshastigheten överstiger 60 km/h. Det S-formade diagrammet i Eero Pasanens doktorsavhandling från år 1991 är kanske det mest citerade resultatet av den finländska trafikforskningen. Diagrammet uppdaterades år 2009 (Rosén & Sander) så att det bättre skildrar den dödsrisk som dagens bilar orsakar för fotgängare.

Temakretsar: