Meddelanden
Riksomfattande

I Trafikskyddets enkät* uppgav varannan bilist att han eller hon känner trafikilska. Drygt en fjärdedel (28 procent) av dem som besvarade enkäten hade känt ilska högst tre gånger per år, var åttonde en gång per månad (12 procent) och nästan var tionde (9 procent) ungefär en gång per vecka. Det väsentliga är att endast få låter känslosvallet påverka handlingarna i trafiken.

”När man blir arg kanske man muttrar för sig själv eller sin medpassagerare eller så låter man ilskan lägga sig genom att andas djupt eller fokusera på någonting annat än det som var orsaken till att man blev arg. Vissa räknar till tio eller skriker och viftar för sig själva. Endast åtta procent uppger sig ha avhjälpt situationen genom att visa sin irritation för den som orsakat känslan med hjälp av gester eller på annat sätt”, berättar planeraren vid Trafikskyddet, psykolog Jyrki Kaistinen.

Kaistinen betonar att det är absolut viktigt att behålla lugnet i trafiken. Man rår inte alltid för att känslor väcks. Om känslorna tar överhand måste man behärska sig så att aggressiviteten inte påverkar handlingarna i trafiken och äventyrar andra. Ilskan lägger sig snabbt om man inte blir kvar i den.

”Största delen bevarar emellertid en damm mellan ilskan och trafiken. När fallen av trafikilska lyfts fram i debatten och i både traditionella och sociala medier stärker det kanske bilden av att det utkämpas strider på vägarna mest varje dag. Detta kan i sin tur försvaga känslan av säkerhet”, konstaterar Kaistinen.

Kunskap ska styra säkra val både i trafiken och när beslut tas i trafiken

För att människorna ska kunna uppmuntras till att handla säkert i trafiken behövs det kunskap om olika faktorer som påverkar trafikbeteendet. På Trafikskyddet vetenskapsdag hjälper experterna Lauri Nummenmaa, Ida Maasalo, Esko Lehtonen, Igor Radun, Nelli Hankonen och Minna Huotilainen oss att förstå beteendet och växelverkan i trafiken. Samtalsämnena är bland annat känslorna och vikten av att de hanteras i trafiken.

Trafikskyddet verkställande direktör Anna-Liisa Tarvainen påminner om att Människans roll är viktig i trafiken även under den tid som automationen och digitaliseringen utvecklas och därför är det viktigt att trafikbeteendet är föremål för en högklassig forskning.

”Den tekniska utvecklingen kan ske snabbt men människans egenskaper förändras långsamt – inte heller i kulturen sker förändringarna över en natt. Planeringen av trafiken, det må handla om utvecklingen av fordon, teknologi eller infrastruktur, ska förverkligas ur ett människonära perspektiv och så att lösningarna stöder människans handlingar. Det behövs mångsidig expertis och forskningsrön från olika områden för att trafiksystemet ska kunna hanteras. Kunskapen ska också styra trafikpolitiken så att lösningarna främjar människans möjligheter att röra sig tryggt.

*Trafikskyddet utredde förarnas erfarenheter av trafikilska i en förfrågan i slutet av november 2018. Enkäten genomfördes av Kantar TNS Oy på uppdrag av Trafikskyddet och totalt deltog 795 bilister i den.

Tagit: 
liikennekäyttäytyminen, LTtiedepäivä