Meddelanden
Gående
Bilkörning
Cykling
Motorcyklist
Mopedkörning
Tung trafik
Riksomfattande

Nästan nio av tio som svarade på Trafikskyddets enkät ansåg att positiv respons i trafiken uppmuntrar andra till att upprepa eller fortsätta med samma beteende. Sex av tio berättade att de ger mer positiv än negativ respons i trafiken. Endast något färre upplevde att det får mer positiv respons. Tre av fyra tyckte att det vore bra om man i trafiken hade fler sätt att tacka och berömma andra.

”Att ta hänsyn till andra i trafiken består av små gärningar: av att använda blinkers, lämna plats för andra, situationsanpassa hastigheten och överhuvudtaget av att man följer reglerna. I fråga om fotgängare och cyklister är det lättare att observera ansiktet och ta kontakt, men i fråga om bilister riktas blicken ofta till fordonets plåtskal. Att till exempel vinka till en förare som lämnat plats på körfältet ökar genast mänskligheten i trafiken och påminner att alla som rör sig i trafiken är människor”, sammanfattar psykolog Jyrki Kaistinen, planerare vid Trafikskyddet.

Kaistinen uppmuntrar också till att signalera med handen för att ge positiv respons. Att vinka eller lyfta handen till en hälsning är ett tydligt sätt att ta kontakt och berättar för den som gesten riktas till att man uppmärksammat honom eller henne.

Agerandet upplevs som positivt, men negativa erfarenheter stannar kvar i minnet

Vardagen i trafiken är full av interaktion. Interaktion behövs i alla situationer där människan möter en annan människa, oberoende av om man rör sig med bil, till fots, på cykel eller vilket som helst fordon. Förutom säkerhet och smidighet är även hänsyn till andra som rör sig i trafiken betydelsefullt vid mötena.

”Det finns många slags möten i trafiken. Man kan lösa körordningen, be om eller lämna plats, tacka, be om ursäkt för ett fel man gjort eller reagera på andras fel. Dessa dagliga gärningar skapar vår trafikkultur. Om det känns att vår trafikkultur borde vara bättre, kan var och en för sin egen del börja med att påverka de dagliga interaktionssituationerna”, tipsar Kaistinen.

Hälften av dem som svarade på Trafikskyddets enkät upplevde att det förekommer mer positiva än negativa drag i interaktionen mellan trafikanterna. Nästan två tredjedelar upplevde att andra handlar mer positivt än negativt gentemot dem i trafiken. Fyra femtedelar berättade att de även själva handlar så mot andra.

”Trafiken innebär ständiga tolkningar även av de andra trafikanterna. Ingen gör alltid helt korrekta tolkningar. Eftersom sätten att kommunicera i trafiken är begränsade och situationerna är fort över, hinner man inte alltid reagera eller ta kontakt med andra i oklara situationer. Därmed kan blunder som beror på ett mänskligt fel verka i andras ögon som likgiltighet eller ren idiotism. Man brukar även komma ihåg sådana situationer under en längre tid, kanske man även berättar mer om dem hemma och vid kaffebordet än om de otaliga neutrala och positiva erfarenheterna”, berättar Kaistinen.

I stället för att föra vidare negativitet uppmuntrar Kaistinen oss till att vara artiga och flexibla. Att ta hänsyn till andra i trafiken gör både en själv och andra glada. I sociala nätverk kan denna glädje spridas ännu mer.

”Det är fråga om sådana sociala färdigheter som framtidens vägtrafik behöver för att fungera samt för att säkerheten ytterligare ska förbättras”, sammanfattar Kaistinen.

*Trafikskyddet utredde interaktion i trafiken genom en enkät i maj 2018. Totalt 1 198 finländare mellan 15–79 år svarade på enkäten som genomfördes av Kantar TNS Oy.

Tagit: 
vuorovaikutus