På svåra vägar och med lite sömn

Översättning: Käännöstoimisto Delingua
Kaisa Sirén
Att ställa upp i riksdagsvalet innebär långa arbetspass. Under valkampanjen kör kandidaterna omkring i valkretsen och får lite sömn. Det viktigaste säkerhetsrådet till dem är tydligt: glöm stressen.

Hundratals kilometrar på vägen. Tiotals timmar bakom ratten. Även för erfarna kandidater är valkampanjen krävande. Sömnbrist och trötthet, måltiderna äts på stående fot och evenemang ordnas på olika håll i valkretsen. I både södra och norra Finland innebär detta att resurserna tänjs till det yttersta.

Det är en vårlik morgon och De grönas riksdagsledamot Jyrki Kasvi packar sina saker i bilen på gårdsplanen hemma i Esbo. Han ställer åter upp i riksdagsvalet inom Nylands valdistrikt och valkampanjen kan inte genomföras med en klackspark.

”Inför valet kör man med lite sömn och en helt ofantlig energi. Efter valet gör man sedan en kraschlandning när man kan ge efter för tröttheten”, berättar Kasvi.

Kasvis närmaste arbetspartner är en stadsjeep. Även Centerns riksdagsledamot Eeva-Maria Maijala kör en terrängbil under sin kampanj i Lappland. På vägarna i norr har hon verkligen ett behov av fyrhjulsdrift. Enligt båda kandidaterna är dock den viktigaste faktorn som påverkar säkerheten något helt annat än metall och gummi.

”Det är verkligt viktigt att reservera tillräckligt med tid för resorna för att inte överraskas av brådska”, säger Maijala.

Innan Maijala startar sin bil hemma på gården i Savukoski kontrollerar hon att bilen är fulltankad och att körljusen fungerar. Även om man försöker undvika risker kan farosituationer ändå uppkomma ibland. Ofta orsakas risken av trötthet.

”Naturligtvis är jag ibland oerhört trött. Då stannar jag och sover en stund i bilen. En gång var jag så trött att jag var tvungen att ta mig en tupplur endast en kilometer före mitt hem”, säger Maijala.

Även Kasvi känner till hur det känns att vara trött bakom ratten. ”Om jag är helt utmattad lyssnar jag i bilen på Rammstein på högsta volym”, berättar han.

Maijala sköter arbetsuppgifter i bilen per telefon med hjälp av handsfree. På så sätt kan hon utnyttja körtiden. Alltid kan inte ens användningen av handsfree förhindra att farosituationer orsakade av telefon uppstår. Kasvi minns väl en situation när mobilen lämnade honom i sticket.

”En gång föll mobilen från ställningen ner på bilgolvet och jag var tvungen att stanna vid vägkanten. Det fanns massor med snö och bilen fastnade i en snödriva. Jag hade ingen snöspade och fick därför gräva fram bilen med händer och fötter.”

Kasvi erkänner att det skulle vara bra att tänka mer på säkerheten.

”Tyvärr tänker jag ibland mindre på bilens vinterdäck än på bilens reklamtejpningar.”

******************************************************************

Till Bryssel och hem igen

Att stifta lagar som påverkar trafiken och trafiksäkerheten är på EU-nivå en process som omfattar flera skeden och där timing och relationer utgör påverkarens trumfkort.

Pasi Moisio är gemensam chef för Finlands Transport och Logistik SKAL rf:s och sju andra trafikorganisationers och Företagarna i Finlands kontor i Bryssel. Moisio är även medlem i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén EESK.

Frank Mütze arbetar inom organisationen European Transport Safety Council (ETSC) som policy and projects officer. ETSC är en oavhängig och icke-vinstdrivande organisation i Bryssel som främjar trafiksäkerheten på EU-nivå. Organisationen har 60 medlemsorganisationer runt om i Europa, en av dem är Trafikskyddet.

”ETSC:s viktigaste uppgift är att ge beslutsfattarna förståelig och faktabaserad information om trafiksäkerhet. Vi ser också till att vi hela tiden har en klar uppfattning om vilka beslut i anslutning till ämnet är under arbete – och om det i debatten saknas inlägg ur trafiksäkerhetsperspektiv är det vår uppgift att lyfta fram detta”, sammanfattar Mütze.

Beredningsfasen viktigast av alla

Beslutsfattandet på EU-nivå är en process med många skeden, men i korthet sker den så här: Allra först utarbetar statscheferna de allmänna politiska riktlinjerna i Europarådet. Därefter inlämnar kommissionen en proposition om den nya lagstiftningen. Ärendet går vidare till parlamentet som behandlar lagförslaget och fattar ett beslut i ärendet tillsammans med ministerrådet. Slutligen godkänner ministerrådet och parlamentet stadgorna tillsammans. Kommissionens uppgift är att övervaka att beslutet och överenskomna spelregler följs i alla medlemsländer. Om beslutet leder till en tvist avgörs denna i EU-domstolen.

Moisio lyfter ur lobbningssynvinkel fram en fas framför de andra. Det allra viktigaste är att hålla ögon och öron öppna när beredningsfasen för beslutsfattandet inleds.

”Vi måste genast i början säkerställa att Finlands röst blir hörd. Därför är det viktigt att vara på plats i Bryssel, eftersom arbetet kräver nätverkande”, säger han.

Vid val vill man i många länder arbeta för fördelar på de egna interna marknaderna. Mütze, som arbetar i ETSC, påpekar att det är särskilt viktigt att försöka uppnå konsensus i frågorna.

”EU stadgar dock alls inte alla lagar i anslutning till trafiksäkerhet. Vi önskar att linjen skulle vara ännu striktare. Till exempel bestämmelser gällande rattfylleri är fortfarande ofta ännu landsspecifika.”

Ledare: Ännu behövs det arbete som 80-åriga trafikskyddet utför

Trafikskyddets verksamhet fyller 80 år i vår. Det långsiktiga arbetet med att främja trafiksäkerheten har gett resultat. Som värst miste cirka 1 200 personer livet i trafiken på 1970-talet, nu på 2010-talet är siffrorna nere i drygt 200 personer. Det här är en fantastisk förbättring med tanke på att trafiken under samma tidsperiod har ökat markant. Vi har alltså ännu en bit kvar till noll.

Som bäst pågår en valvår, då vi väljer framtidens beslutsfattare, både på nationell och på EU-nivå. Temat för den här tidningen är därför hur man kan påverka. Vi kan följa med kandidaterna i praktiken, både vad gäller deras valkampanj och deras arbete med att påverka i Bryssel. Genom att rösta kan du välja en kandidat som satsar på att främja trafiksäkerheten och som beaktar detta i beslutsfattandet.

Under de senaste fyra åren har många beslut i anslutning till trafik klubbats igenom i riksdagen. Vägtrafiklagen förnyas och träder i kraft i juni nästa år. Körkortslagen, förarutbildningen, alkohollagen och taxitrafiken har redan förändrats och även lätta bilar kan nu ses på vägarna. Det återstår att se hur dessa reformer kommer att inverka på trafiksäkerheten. Man måste aktivt följa upp säkerhetsutvecklingen. Om situationen försämras måste korrigeringsåtgärder vidtas.

Utöver lagstiftningen behöver vi ett tätt samarbete med aktörerna inom branschen. Trafikskyddet och polisen har en lång historia med gemensam verksamhet. I vår övervakade vi användningen av bilstolar runt om i Finland. Polisen övervakar att stolar och bilbälten används på ett ändamålsenligt sätt och Trafikskyddsarbetarna ger mer detaljerad handledning i hur de används. Tyvärr visar resultatet av övervakningen att det ännu finns behov av information och övervakning. Man låter alltför ofta bli att använda bilstol. Brister i säkerheten observerades för vart tredje barn över tre år.

För att den utmärkta säkerhetsutveckling som har pågått i årtionden inte ska avstanna behöver vi en säkerhetsplan för trafiken som sträcker sig över en längre tidsperiod än en regeringsperiod. På så sätt kan vi säkerställa att det framgångsrika arbetet fortsätter även i framtiden.

PS. Glimtar från Trafikskyddets 80 år långa verksamhet visas i specialmuseet Mobilia i Kangasala. Välkommen att titta in!

Kaisa Hara, chefredaktör