Framtidens trafik föredrar tvåhjulingar

Översättning: Käännöstoimisto Delingua
Meeri Utti
Miljömålen och tjänstefieringen av trafiken gör cyklarna till allt mer lockande fordon. Att äga en bil är viktigare för allt färre.

Signalerna från kommunsektorn meddelar om ett ökat antal utvecklingsprogram för fotgängartrafik och cykling samt ökat politiskt beslutsfattande i frågan. Det ökade antalet användare syns särskilt inom cyklingen som upplevs vara ett enkelt och smidigt sätt att ta sig fram.

Den positiva utvecklingen naggas dock av bristen på pengar, som avspeglas särskilt i upprustningen och underhållet av gamla trottoarer och cykelvägar. En bra infrastruktur och kontinuerliga rutter är oumbärliga om vi vill nå målet på en 30 procent ökning av resor till fots och med cykel som ställts upp i Finlands energioch klimatstrategi.

Matti Hirvonen, ordförande för cykelkommunernas nätverk, uppmanar beslutsfattarna till att i trafikplaneringen fokusera på att dämpa motortrafiken i stadsmiljön och utveckla korsningsarrangemangen. Majoriteten av cyklist- och fotgängarolyckorna sker i korsningar och på skyddsvägar.

”En statistikbaserad säkerhet är endast en faktor. I trafikplaneringen ska vi även beakta den trygghet cyklisterna och fotgängarna upplever. Detta kan göra resor till fots och med cykel mer lockande”, konstaterar han.

Mobiliteten sker i en kedja

Trots utmaningarna syns populariteten i fotgängartrafik och cykling både i kommunernas strategier och i de trottoarer och cykelvägar som finns i städerna och tätorterna. I fortsättningen torde deras ökning påskyndas av trafikens tjänstefiering, vilket innebär att mobiliteten sker i en kedja som består av olika fortskaffningsmedel.

En person på väg till arbetet kan till exempel ta cykeln till stationen och fortsätta resan på järnvägsspåret. I stadscentret går personen resten av vägen. De större transportbehoven sköts med en hyres- eller samanvändningsbil.

”Det har förekommit onödiga motsättningsförhållanden mellan de olika transportmedlen. I fortsättningen tar sig människorna fram i olika roller. Ibland som bilister, ibland via kollektivtrafiken och samåkning, ibland som cyklister. Därför måste vi granska framtidens trafik som en större helhet”, påminner Tytti Viinikainen, expert på hållbar mobilitet vid Trafikverket.

Trafiken och trafiktjänsterna påverkas även av tekniska innovationer. Olika ruttguider är redan vardag för många. Som bäst håller man på att leta efter nya sätt för att utnyttja informationen om hur användarna av olika fordon och tjänster rör på sig i trafikplaneringen.

Tammerfors utvecklar intelligensen och infrastrukturen

Smart Tampere i Birkaland är ett livskraftsprojekt som främjar stadens digitalisering och den hållbara utvecklingen. Ett av målen är att öka på fotgängartrafiken, cyklandet och kollektivtrafiken.

I Tammerfors prövar man på bland annat trafikljusfördelar för cyklar och utvecklar cykelparkeringar, laddningsstationer för elcyklar och undersöker möjligheterna att genomföra ett modernt system för stadscyklar.

I Tammerfors har man även godkänt en policy för att dämpa trafiken, vilket innebär att hastighetsbegränsningarna i bostadsområdena sänks till 30 kilometer i timmen. Samtidigt strävar man efter att flytta över cyklarna till körbanan.

I och med att spårvagnsnätet byggs upp förbättras de nuvarande cykel- och fotgängarrutterna. I Tammerfors har antalet resor med cykel ökat med cirka två procent i året, men de mindre städerna och kommunerna i Birkaland är fortfarande bilbetonade.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

En säker arbetsväg som en del av arbetarskyddet

Största delen av den arbetande befolkningen i vuxen ålder rör på sig i trafiken. Trafiksäkerhetsarbetet och arbetssäkerhetsarbetet har dock under årtionden utvecklats till två skilda grenar av säkerhetsarbetet. Ett projekt i Seinäjoki visade att det nu är dags att hitta en gemensam stig.

För många av oss är tiden ute i trafiken den farligaste tiden av arbetsdagen. Årligen sker det över 20 000 statistikförda olyckor under arbetsresorna, av olyckorna inträffar 80 procent för fotgängare och cyklister. Största delen av de olyckor som orsakar sjukfrånvaro är fall.
Kvinnor över 50 år har störst risk för skador.

Mot den här bakgrunden är det lätt att konstatera att säkrare resor till och från arbetsplatsen minskar på olyckor och sjukfrånvaror. Samtidigt ger det tydliga kostnadsbesparingar.

Trafikskyddet inledde 2014 ett pilotprojekt i Seinäjoki för resorna till och från arbetsplatsen. I projektet deltog en del av områdets största arbetsgivare. I praktiken deltog cirka en tredjedel av områdets anställda.

Utgångspunkten för utvecklingsarbetet var integrationen av två säkerhetsgrenar som utvecklats separat från varandra. Trafik- och arbetssäkerhetsarbetet har förvånansvärt specialiserade kulturer hos oss. Båda har sin egen lagstiftning, lagstadgade aktörer, utbildningsprogram och specialiserade företag.

Mot en gemensam trafiksäkerhetskultur

Via arbetsplatsen kan vi nå en stor del av de som rör sig ute i trafiken. Dessutom är arbetsplatsernas verksamhet välorganiserat, så det finns färdiga leder för att förebygga trafikolyckor.

En utmaning är att göra trafiksäkerheten till en del av det vardagliga arbetarskyddet. Ofta innebär detta även tilläggskostnader. Till exempel kostar det pengar att underhålla lederna under vintern, skaffa säkerhetsutrustning för personalen och ge dem säkerhetsutbildning.

Indirekta kostnader kan bland annat vara att det tar längre att utföra arbetet säkert och enligt anvisningarna, i stället för att ”lite ditåt” följa anvisningarna.

I praktiken får företaget tillbaka de pengar som satsats på säkerhetsinvesteringarna mycket snabbt i och med att antalet olyckor och sjukfrånvaror minskar.

Nu är det hög tid att titta utanför sin egen silo. De metoder som utvecklades under projektet och de rapporterade upplevelserna om dessa visar att trafikoch arbetarsäkerhetsarbetet kan integreras. Samtidigt kan vi ta steg för att hjälpa trafiksäkerhets- och arbetarsäkerhetsarbetet hitta varandra på arbetsplatserna, och för att bygga upp en gemensam kultur mellan dessa.

Ledare: Reformatörer behövs

Jag fick delta i utdelningen av trafiksäkerhetsbranschens förtjänsttecken. I många motiveringar nämndes pionjärskapet och ett långsiktigt arbete. Under lunchen frågade jag en av de prisbelönta om arbetet ger positiv feedback.

Rätt sällan, löd svaret. Och om ingen respons hörs anses det främst vara en positiv sak.

Positiv respons är alltså sällsynt och erkännanden i form av förtjänsttecken delas sällan ut. Påverkningsarbetet kräver mycket iver, uthållighet och tro på att ändring är möjlig. Detta har många prisbelönta haft som reformatörer av sitt arbete och sin bransch.

Reformerna upplevs på olika sätt. Att tvingas avstå från något bekant och säkert, att få en möjlighet att göra något nytt och lära sig nya färdigheter.

I den nya programserien Folket i rörelse – Framtiden börjar idag som visas på YLE testar människor runt om i Finland nya sätt att ta sig runt i trafiken. I det första avsnittet testade personerna på nya manicker, som t.ex. en balansskoter. Samma avsnitt besöktes av vår expert Tomi Rossi.

Den säkerhet vi upplever påverkar vårt val av fortskaffningsmedel. Behagliga och säkra rutter och leder med bra underhåll lockar oss till att cykla och promenera i stället för att ta bilen.

Det är dock ofta svårt att ändra på vanor. Därför kan en enkel och smidig möjlighet att testa på nya saker göra övergången lättare.

Sådana här försök borde utnyttjas i attitydfostran och inte bara i tv-program. Försök fästa säkerhetsbältet de nästa fem gångerna du sitter i baksätet på en taxi. Du märker att det inte är ett så stort besvär. Och ändringen sker nästan obemärkt.

På samma sätt kunde vi pröva på att ge positiv feedback i trafiken eller till exempel åt en kollega så här till äran av sommaren. Kanske det kan bli den nya finländska metoden?

Kaisa Hara, chefredaktör (Twitter: laosa73)